CL: Atlético – Apoel 0-0
En pinne hemma mot slagpåsen Apoel Nicosia räcker inte om Atlético de Madrid ska några som helst ambitioner att avancera från gruppspelet. Trots att Madridlaget parkerade på offensiv planhalva den andra halvleken kunde man inte få in bolluslingen i nät. Träffade man inte ramen, var avsluten för veka, målvakten räddade eller så sköt man utanför… De enda som var nöjda efter matchen var cyprioterna som lyckades med sin skyttegravstaktik.
Madrid 2009-09-16
Efter slutsignalen på Vicente Calderón bröt en massiv visselkonsert ut då fansen visade sitt tydliga missnöje med Atléticos tama prestation. Att inte göra mål på hemmaplan mot Apoel Nicosia är fruktansvärt dåligt. Då man skapade mängder av chanser att avgöra matchen, men man lyckades inte göra mål och klarar man inte ens av det kan man inte vinna några matcher.
Den första halvleken kan kort och gott sammanfattas med ett ord, sirap. Hemmalaget hade ett markant övertag i bollinnehavet men hittade inga som helst lösningar på gästernas komprimerade försvarsspel.
Istället var det Apoel som hade halvlekens bästa målchans redan efter sju minuter. Efter ett snabbt anfall längs deras vänsterkant kommer ett inlägg som går förbi samtliga hemmaförsvarare till en helt fristående Charalambidis som tar emot bollen vid den bortre stolpen. Men på något mirakulöst sätt lyckas Asenjo komma ut och täcka av skottet och på det sättet rädda Atlético de Madrid från en riktig mardrömsstart.
Atléticos anfallsspel var så uselt att det dröjde nästan en halvtimme innan man kom fram till något som kategoriseras som en målchans. Man blev hela tiden stillastående och när Forlán för femtielfte gången missade sin direktskarvning fick till och med de trognaste fansen nog och yttrade sitt missnöje över det långsamma spelet.
Bästa målchansen fick Jurado när han med större tur än skicklighet kom igenom den gula muren och blev fri med målvakten, men den tänkta chipen blev för låg och ett enkelt byte för gästernas burväktare.
Den andra halvleken började precis lika segt som den första tills Abel fick fingrarna ut och plockade av en sanslöst blek Cléber Santana och gav Maxi Rodríguez chansen att känna på lite matchtempo igen efter sin skada. I och med detta byte tog Jurado steget in från sin högerkant och argentinaren breddade till höger.
Tämligen omgående fick Atlético ett bättre flyt i sitt passningsspel och man började dyrka upp den gula försvarsmuren. Lägena skapades men avsluten var för tama, det fanns ingen pondus i skotten och det blev enkelt för målvakten att greppa bollen. Ändå satt vi bara där och väntade på det förlösande målet, men det kom aldrig. Närmast kom Forlán som träffade ribbans underkant med ett mäktigt skott från 30 meter. Samt Simäo som var snubblande nära att peta in en målvaktsretur på ett långskott från Uruguayo, men inte heller detta lyckades och jag och farsan fick åter ta den tunga promenaden upp mot Puerta de Toledo efter ännu en oavgjord match...
Abel Resino ställde i den här matchen upp med fyra mittbackar, när Atlético förväntas anfalla och gå framåt. Det säger sig själv att offensiven blir lidande när man inte får något som helst bredd i sina anfall då alla våra offensiva spelare vill vara i mitten och inga ytterbackar fyller på kanterna. Tack för ett synnerligt gedigt arbete under sommaren sportchef Pitarch!
Sedan kan man ju gott och väl fråga sig vad vitsen är med att slå inlägg mot några av våra två hobbitsar? Spela bollen hårt och skruvat in i boxen istället, det är betydligt svårare att få bort dessa än luftpastejer..
Resino gjorde även ett offensivt andra byte i matchen när han plockade av Perea och kastade in Singol istället. Men den fransmannen har verkligen svårt att övertyga i den vackraste av tröjor. Santana å sin sida var precis lika usel som han var mot Racing senast och borde säljas fortast möjligt, nä förresten det finns nog inget lag som är villiga att köpa honom när jag tänker efter.
Att Atlético de Madrid kan spela med Jurado som central mittfältare bredvid Assucao visade han med all tydlighet idag, fortsätt så. Åtminstone mot på papperet sämre lag, då vi inte behöver han en bollkladdande brasse på mitten som inte kan driva på laget framåt för fem öre, muy mal!
När ska någon annan än Simão ta hand om fasta situationer? Portugisen har väl inte satt en frispark sedan målet mot Panathianikos i Uefacupen för snart tre år sedan? Eller slagit en framgångsrik hörna sedan artonhundrafrusitfast...
Nä det blir att gräva ner sig en stund och vänta på att mobilen ska ringa i ottan för att hinna med flyget hem till Sverige igen.
Gil cabron, fuera del Calderón!
Matchfakta:
Skott på mål: 11 - 1
Skott utanför: 10 - 5
Blockerade skott: 2 - 1
Frisparkar: 15 - 18
Hörnor: 7 - 7
Offside: 0 - 8
Bollinnehav: 56% - 44%
Se sammandrag av matchen här!
Atlético de Madrid: Asenjo; Perea (Sinama Pongolle, 66’), Pablo Ibáñez, Ujfalusi, Álvaro Domínguez; Paulo Assunção, Cléber Santana (Maxi, 50’), Jurado, Simão; Forlán och Kun Agüero.
APOEL: Chiotis; Poursaitides, Kontis, Paulo Jorge (Grnèarov, 45’), Haxhi; Michail, Nuno Morais; Hélio Pinto, Kosowski, Charalambides (Satsias, 66’); och Zewlakow (Jean Paulista, 80’).
Domare: Craig Alexander Thomson (Skottland).
Gula kort: Paulo Assunção och gästernas Kontis och Satsias
